Avel
10 juni 2024 06:06

Det nyfödda fölets första kritiska timmar

Lilla avelsskolanNär fölet väl har fötts fram, finns det tre viktiga saker att klara av: desinficering av naveln, att fölet får i sig råmjölk och att tarmbecket krystas ut.

Det nyfödda fölets första kritiska timmar

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

    Navelsträngen brister oftast av sig själv när stoet reser sig upp eller när fölet försöker komma på benen. Eftersom naveln har direktkontakt med fölets blodomlopp, kan den bli en inkörsport till infektion och för att minska risken för detta, är det bra att doppa naveln i desinfekterande lösning, till exempel 0,5 % klorhexidinlösning. Använd en ren kopp och engångshandskar och doppa naveln några gånger det första levnadsdygnet. Därefter lämnas naveln ifred.

    Navelstumpen minskar normalt snabbt i storlek, torkar och trillar av inom någon dag. Kontakta veterinär om naveln verkar svullen eller fuktig, det kan vara tecken på begynnande infektion.

    Upp på benen

    De flesta föl reser inom en halvtimma efter födseln, även om det går åt några vingliga försök innan det klarar att samordna de långa, skrangliga benen och kan stå själv. Det börjar nu söka efter föda och oftast står även stoet upp vid det här laget och smågnäggar uppmuntrande till sin unge.

    Föl som inte lyfter upp huvudet eller gör några försök att sträcka ut frambenen inom en halvtimma efter födseln bör omedelbart undersökas av veterinär!

    Det kan vara så svagt att det behöver en snabb hjälpinsats. Föl med hängande öron och/eller svaga sugreflexer behöver också veterinär hjälp. Samma sak gäller om fölet inte står upp och diar inom fyra timmar.

    0242803e-a411-49d5-a92b-31af73d1fb8e

    Den suveräna råmjölken

    Råmjölken är en livsviktig och suverän start för fölet. Den innehåller inte bara näring, utan också antikroppar som ger ett första skydd mot infektioner tills fölet själv kan bilda dem. Den har även en viss laxerande effekt och sätter fart på fölets tarmmotorik.

    Råmjölk bildas i juvret under de sista två till fyra veckorna av dräktigheten genom en aktiv överföring från stoets blod till juvret. Därmed får råmjölken antikroppar mot de smittor som finns i stoets egen miljö och från de vacciner hon fått. Koncentrationen av immunoglobulin G (IgG) är mellan två och åtta gånger högre i råmjölken än i stoets blod. Vissa ston kan ha låga IgG-värden i sin råmjölk, detta gäller framför allt äldre ston (16 år eller äldre), men det kan även förekomma hos till exempel ston som har läckt råmjölk.

    Viktiga timmar

    Fölet bör få i sig den allra första slurken råmjölk inom två timmar efter födseln. Efter 12 timmar är tarmarna inte längre mottagliga för att ta upp antikropparna i råmjölken.

    En alert fölunge brukar inte behöva leta så länge förrän den finner juvret och dess spenar med varm och närande mjölk. Ibland tar det dock en stund innan fölets känsliga mulen hittar rätt och det kan vara mycket enerverande att behöva stå intill och inte ingripa. 

    Det är dock lönlöst att trycka på fölets huvud för att visa var mjölken finns, då spjärnar det bara emot. Om det går väldigt lång tid och fölet suger på allt utom spenen och börjar verka utmattat och trött i sina försök att finna mat, kan man hjälpa det genom att stå på motsatta sidan om stoet och böja in spenen mot dess mun. Man bör inte låta det suga på fingrarna.

    När fölet väl har hittat mjölken, hörs det – oftast sväljer det med ljudliga kluckanden och viftar ivrigt med svansstumpen när det verkligen har hittat rätt. Det är bland de härligaste ljud en uppfödare kan höra!

    Vissa ston, särskilt förstföderskor, kan vara så spända i juvret att de tycker det är obehagligt när fölet försöker dia. De går iväg när fölet försöker dia eller till och med slår efter det. Håll ett sådant sto stilla tills fölet diat eller mjölka ur henne några gånger för hand, så släpper spänningen i juvret.

    Andra ston är överbeskyddande och kör upp fölet ideligen för att gömma det, vilket kan bli för mycket för ett svagt föl. Sådana ston bör placeras i en stor box och lämnas i fred. Kameraövervakning är bra i sådana läget, så att inte stoet kör upp fölet för ofta. Man kan även dra för en boxgardin eller liknande så att hon inte ser andra ston.

    Tarmbecket

    I och med att fölet fått i sig sitt första mål mat brukar den avföring som finns kvar i tarmarna sedan fostertiden, tarmbecket, tryckas ut. Detta underlättas av att stoet slickar fölet och stimulerar kroppens funktioner att komma igång. Tarmbecket bör ha kommit ut under första dygnet, annars behövs hjälp med milt laxeringsmedel, det finns receptfritt på apotek.

    Stoet

    Efterbörden ska ha släppt i sin helhet inom tre timmar, annars ska stoet få behandling för att undvika risken för livmoderinflammation och fång. Kontrollera vulva så att inga skador uppstått. 

    Källor: Sto & Föl av veterinär Charlie Lindberg och Ingrid Andersson

    Föredrag av veterinären/travhästuppfödaren Susanne Demmers