Lilla avelskolan: ”Det är ett stort ansvar att ta emot någon annans ögonsten”

När ett sto ska betäckas vid hand eller gå med hingsten på fribetäckning, innebär det oftast att hon står flera veckor hos hingsthållaren. Någon form av avtal bör skrivas innan stoet lämnas. Betäckningskontrakten kan se olika ur hos olika hingsthållare, vissa ger till exempel rabatt för bedömda ston, andra har ombetäckning av ston som inte blivit dräktiga.

När det gäller seminstationer är kontraktet oftast mest inriktade på avgifterna som ingår, eftersom stona inte är uppstallade där i lika stor omfattning. Där kan det skilja sig hur många brunster som en seminavgift täcker och även hur många strån som ingår i avgiften för fryst semin.

Lotta Witt Hegardt, Skeppargården i Jonstorp i nordvästra Skåne, har bedrivit islandshästavel sedan slutet på 1990-talet och har flera avelshingstar. När det kommer ston för betäckning, har Lotta ett kontrakt som både hon och stoägaren undertecknar. Hon har själv satt samman det.
– Jag utgick från hur jag själv ville bli behandlad, säger hon. Det är ett stort ansvar att ta emot någon annans ögonsten under flera veckor, så först och främst har vi en ansvarsförsäkring för verksamheten.

Kontraktet innehåller ett antal punkter, bland annat att stall Skeppargården förbinder sig att kontakta ägaren om stoet skulle insjukna eller bli skadat.
– Och det står också att om vi inte får tag i ägaren, får vi avgöra om veterinär behöver anlitas eller ej.

Det är alltid bra att på förhand veta om det är något speciellt att se upp med på varje häst

Vidare ingår en hästägarförsäkran, likadan som en sådan som ska undertecknas i samband med tävling. Där intygar ägaren att stoet inte varit uppstallat i stall med smittsam sjukdom eller bär på tecken på sjukdom.

– Jag försöker att ta reda på så mycket som möjligt om stoet, berättar Lotta Witt Hegardt. När vi har kontakt inför att stoet ska komma, brukar jag fråga om hon har gått på gräs och tål att gå på bete eller är känslig för det, om hon är avmaskad och när man sett att hon brunstat senast. Det är alltid bra att på förhand veta om det är något speciellt att se upp med på varje häst.
– Om något sto gått gall eller det handlar om gamla ston som inte haft föl på flera år, brukar jag rekommendera stoägaren att låta undersöka stoet innan hon kommer hit. Vi har genom åren sett ston som brunstar men som ändå inte står ordentligt för hingsten, då kan de ha en gammal skada.

För journal

Stoägaren förbinder sig att betala de avgifter som hör till: dygnsavgift, språngavgift och resterande avgift vid 90 dagars dräktighet. Den senare tidpunkten kan variera mellan hingsthållare, det är lite olika upplägg.
– När stoet kommer hit brukar jag känna igenom henne i närvaro av ägaren, kolla om hon har några sår och kan då fråga hur länge hon haft det. Jag känner alltid under ganascherna så det inte finns någon svullnad där som kan tyda på kvarka. Med åren lär man sig att ha ett utvecklat smittotänk.

Utöver att ha ett betäckningskontrakt, skriver Lotta en betäckningsjournal.
– Där skriver jag allt som hänt stoet här, hur hon uppfört sig när hon blev betäckt, med mera. Om hon skulle komma tillbaka efter några år, vet jag hur hon fungerar.

Lotta behåller originalet och ägaren får en kopia.
– Det kan vara till god hjälp för stoägaren om stoet ska betäckas någon annanstans i framtiden. Och om någon ifrågasätter någonting är det lätt att slå upp stoet och läsa anteckningarna om henne.

Hingstarna tjänstgör via handbetäckning.
– Jag tycker att fribetäckning sliter hårt på hingstarna. Här gör vi så att sto och hingst får stå i boxar bredvid varandra och får bekanta sig innan vi tar ut dem. Vi har haft turen att ha bra individer med mycket god karaktär, de kan vara hingstiga men ändå lätta att hantera.
– Det är mycket ansvar att ta emot andras hästar och man ska ha stor respekt för vad man håller på med som hingsthållare – vara uppmärksam på hur flocken fungerar och liknande. Man måste alltid ha ögonen med sig, lägga märke till om någon häst inte trivs utan står och hänger längst bort.

För stoägaren gäller det att läsa igenom betäckningskontraktet noga och sätta sig in i vad det innebär.

I nästa del av Avelsskolan går vi igenom de förberedelser som kan behövas med stoet.