Avel
5 juni 2024 06:03
Ridsportplus

Så förbereder du dig inför fölvaket

Lilla avelsskolanDe elva månaderna har gått och fölningsdatum närmar sig. För den som aldrig varit med om en fölning kan det vara skönt med en antydan om när man ska börja vaka och på vilket sätt.

Så förbereder du dig inför fölvaket
Foto: Privat

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

    Fölning är ett naturligt förlopp som oftast går bra, men man måste ha beredskap att ingripa. Stoägare bör läsa på, titta på filmer på normala fölningar och gärna gå på fölkurs. Det allra bästa är att ha en mentor, en van uppfödare som varit med om många fölningar, att stämma av läget med.

    Stoets dräktighetstid varar mellan 320 och 355 dagar, med ett genomsnitt på 335 dagar. Det är fullt normalt med fölning både några veckor före och efter beräknad tidpunkt.

    Det finns ingen enskild faktor att peka på som visar när stoet är klar för fölning och inte ett enda sätt att veta det, utan man måste väga samman de förberedande tecknen hos stoet.

    Fakta

    Stoets fölningsförberedelser

    Detta är i stort vad som sker, notera att individuella skillnader förekommer:

    • Ungefär en månad före nedkomst börjar juvret att växa. De yttre könsdelarna svullnar, buken sänker sig och området kring svansfästet mjukas upp.
    • Några dagar före fölning blir bäckenbanden kring svansroten slappa. 
    • När det återstår ett till två dygn får de flesta ston ett gulaktigt sekret, vaxproppar, i juvret.

    Vanligt med nedkomst under natten

    Fölning ska enligt djurskyddslagen övervakas och det finns flera metoder för detta. Det är mycket vanligt att ston fölar på natten, 90 procent gör detta, då de vill ha det lugnt och ostört omkring sig. Det innebär att övervakningen måste ske även nattetid.

    En kamera monterad i boxen är vanligt och går att följa via smartphone, Ipad eller dator. Men kameran visar bara vad som händer, den larmar inte att något har börjat hända! Därför behöver den kompletteras med svettdetektor eller överrullningsgjord, sedan går det att med kamerans hjälp följa förloppet.

    Svettdetektorn larmar när stoet börjar bli svettig eller varm, vilket brukar ske i öppningsstadiet. Tyvärr verkar dessa inte tillverkas längre, men det finns många uppfödare och veterinärer som har sådana kvar och som kan sälja dem eller hyra ut. 

    Ett annat system larmar när stoet lägger sig på sidan. Sensorn kan antingen fästas i grimman eller i en överrullningsgjord. 

    Det finns även kamera som larmar vid rörelse, men risken för fellarm verkar väldigt stor om det larmar varje gång stoet rör sig i boxen.

    Det går förstås också att ställa ett larm på väckarklocka eller mobil, så att den ringer varje halvtimma för koll av vad som händer i stallet. Men då gäller det att inte börja vakandet för tidigt, annars är risken stor att stoägaren är utmattad när det verkligen är dags och sover över väckningen.

    Råd vid köp av kamera

    Var noga med att köpa en kamera som klarar stallmiljö, så att den inte är tillverkad för att användas i bostaden som till exempel babyvakt. Kontrollera vilken extra utrustning som kan krävas för att kameran ska fungera, om WiFi verkligen räcker till stallet eller om det krävs anslutning till nätverk. Testa utrustningen i förväg.

    Uppfödare med ett flertal fölston använder ofta en metod där veterinär syr fast ett chip i vulva. Detta larmar när fosterblåsan passerar chipet, vilket kan användas till sto efter sto.

    Andra sätt att se om fölning är nära förestående är att ha koll på stoets kroppstemperatur. Det är vanligt att tempen sjunker med 0,1 till 0,5 grad C, under sista dygnet. 

    Det går också att mäta kalciumhalten i stoets råmjölk med en särskild sticka. Kalciumhalten är mer koncentrerad nära fölning, så stickan visar möjligheten för att stoet fölar inom ett dygn.

    De flesta stoägare använder en kombination av hjälpmedel. Oberoende av metod, tänk på att inte störa stoet i onödan. Det kan orsaka stress och fördröjning av fölningen, som bytesdjur vill ston helst föla ifred

    Kameraövervakning är därför ett bra alternativ, eftersom det går att på avstånd observera vad som sker och snabbt kunna ingripa om något går snett i det normala förloppet.