Kolik hos hästar: Tidiga insatser räddar liv

Kolik, ett tillstånd som kan omfatta allt från milda till livshotande magbesvär, är vanligt förekommande hos hästar. Det finns en mängd faktorer som kan orsaka kolik, från felaktig utfodring till stress och anatomiska variationer i hästens matsmältningssystem. För hästägare kan bara tanken på kolik skapa ångest, men för veterinärer finns ett annat perspektiv på tillståndet.

– Kolik är så spännande, det är ett av de områden där man som veterinär verkligen kan göra skillnad i hur man väljer att hantera fallet. Det är alltid ett pussel, säger Sara Larsdotter Davey, medicinsk chefsveterinär vid SLU. 

Hon berättar att kolik är vanligt förekommande hos hästar.
– I olika studier har frekvensen kolik uppmätts till mellan tre och tio kolikanfall per 100 ”hästår”. Det betyder att man statistiskt sett kommer se tre till tio kolikanfall i ett stall med tio hästar om man följer dem över en tioårsperiod. Har man ett stall med 100 hästar kommer tre till tio kolikanfall registreras under ett år.

Hur vanligt det är med kolik är varierar mellan olika stall. I en studie där forskarna följde 1 427 hästar över tid varierade antal kolikepisoder från 0 till 30 per 100 ”hästår” beroende på vilken gård man tittade på. Det var fyra procent av de koliker som registrerades i studien som behövde opereras, övriga gick över spontant eller med medicinsk behandling.

– I en annan studie tittade man i stället på kolikhästar som kommer in på ett djursjukhus. Av dessa hästar, som man kan anta var sämre i sin kolik än de hästar som inte behövt uppsöka djursjukhus, behövde en knapp fjärdedel opereras, säger Sara Larsdotter Davey.

Hjärtfrekvensen avslöjar smärta

Kolik kan bero på en rad olika faktorer och det kan handla om allt från lindrig smärta, som går över nästintill av sig självt, till extremt kraftig smärta. Många hästar visar tydligt att de har ont, och det går att mäta hjärtfrekvensen som – om den är hög – visar på att det är allvarligare. 

– Det finns hästar som står och biter ihop, till exempel islandshästar är bra på att dölja smärta. Fast det går inte att mörka hjärtfrekvensen.

Tecken på att ett kolikanfall är allvarligt är kraftig allmänpåverkan, att hästen inte äter eller dricker, och att tarmarna slutar arbeta, det slutar låta i hästens mage.

Åk till klinik i tid!

Sara Larsdotter Davey tycker att hästägare generellt sett är bra på att upptäcka kolik och att reagera på densamma. 

– Från mitt håll, som djursjukhusveterinär, vill jag pusha lite extra för att komma in i tid om det finns minsta misstanke om att koliken är av allvarligare art. Detta för att ge hästen bäst förutsättningar för att klara en eventuell operation. Väntar man för länge kan skadorna på tarmen bli så kraftiga att hästen inte längre går att rädda, oavsett vad man gör.

Vid en mycket lindrig kolik kan det vara värt att kolla om smärtorna kan släppa genom att du promenerar med hästen eller longerar den i 10-20 minuter. Se också till att hästen inte har tillgång till foder.

– Om det går att vara nära hästen utan att riskera att skada sig, kan man göra en översiktlig kontroll av hästen innan man ringer till veterinären. Tempa, räkna pulsen och titta på färgen på slemhinnan i munnen. Om hästen har röda, blåaktiga eller mycket bleka slemhinnor är det en varningssignal. Jämför med hur boxgrannens slemhinnor ser ut, tipsar Sara Larsdotter Davey.

Andra varningstecken är om magen är helt tyst, om hästen är väldigt uppblåst eller om den har iskalla ben trots att det inte är kallt ute. 

Kan inte kräkas

Vid minsta tvekan, vid allvarligare symptom, är det läge att ringa ut en veterinär. Det veterinären gör är ofta att sonda hästen, alltså stoppa in en slang genom näsan,
genom svalget och matstupen, för att se om det backat vätska från tunntarmen. Detta är ett tecken på att tunntarmspassagen inte längre fungerar, till exempel till följd av ett tarmvred.  

– Andra djurslag och människor börjar i det här läget kräkas för att bli av med vätskan som backat upp. Hästar kan inte kräkas, och därför måste vätskan tömmas från magsäcken med en sond, säger Sara Larsdotter Davey.

Att sonda hästen har en annan fördel. Det går nämligen att ge både vätska och laxering genom sonden. 

Svårt ställa diagnos

Det är långt ifrån alltid en exakt diagnos kan ställas till varför din häst fått kolik. Sett till alla kolikanfall ställs en specifik diagnos bara i ungefär 30 procent av fallen. I övriga fall klassas koliken oftast som ”kolik av okänd orsak”, ”krampkolik” eller – om man känt gasbildning vid rektalundersökningen – ”gaskolik”.

Veterinärens allra viktigaste uppgift vid kolik är egentligen inte att fastställa en exakt diagnos, utan att fånga upp varningssignaler som skulle tala för att koliken är av kirurgisk karaktär – det vill säga att hästen behöver opereras, berättar Sara Larsdotter Davey.

– Ett tarmvred måste opereras så fort som möjligt. Här används en rad av undersökningar för att få fram information om hur påverkad tarmen – och hästen – är, och vilka delar av mag-tarmkanalen som är involverade. 

Om det behövs mer information än vad som framkommit vid rektalundersökning och sondning kan det även bli aktuellt att ta prov på bukvätskan, ta blodprover och göra ultraljudsundersökning av buken. Undersökningarna kan behöva göras om flera gånger för att följa patienten över tid och se hur utvecklingen blir. 

Buköppning – en dyr historia

Men hur avgör då veterinären om det är kolik eller tarmvred?

– Det kan i vissa fall vara mycket svårt att skilja en kraftig gaskolik från ett grovtarmsfelläge som behöver opereras. En häst med tarmvred blir snabbt sämre. Andra varningsflaggor som kan indikera att tillståndet kräver buköppning är om det finns kraftigt gasutspänd grovtarm eller tunntarm vid rektalundersökning, om hästen har onormal magsäcksöverfyllnad vid sondning, eller om bukvätskan är rödaktigt missfärgad, säger Sara Larsdotter Davey.

Hon berättar att operation kan vara en känslig fråga, inte minst med tanke på att en buköppning kostar en hel del. 

– I runda slängar mellan 60 000 och 120 000 kronor. 

Buköppning görs under narkos, med hästen på rygg så att man kan gå igenom alla tarmar och åtgärda det som behövs. Prognosen är god för den här typen av operation. 

– 80 procent av hästar som buköppnats kommer hem och när man följt de hästarna över tid ser man att de oftast kommer tillbaka till samma prestationsnivå som innan. Studier på galopphästar visar till exempel att hästar som buköppnats inte springer in mindre pengar än andra fullblod i samma åldersgrupp.

De övriga 20 procenten, då? 

– I de fallen är det ofta så att tarmarna inte kommer i gång. Då får man avliva.

Kort rehab 

Hästar som kommer hem har en ganska kort konvalescens, i jämförelse med andra tillstånd.
– När hästen kommer hem är det tre veckor på box, men man får gå med hästen i princip hur mycket som helst i skritt. Vi vill undvika att bukväggen utsätts för starka krafter. 

– Hästen brukar må riktigt bra tidigt, och kan vara i fullt arbete och normal hage efter tre månader. Jämför det med en senskada där hästen ska vila i sex månader, säger Sara Larsdotter Davey.

Det finns också rykten om att det är farligt att buköppna gamla hästar. 
– Vi opererar många äldre hästar. Nu senast en 28-årig häst som mår jättebra efter operationen. Forskning har visat att det inte finns skillnad mellan hur äldre och yngre hästar överlever narkosen. Ålder är bara en siffra på en pigg häst.  

Hur var det då med pengarna. Vad händer om en hästägare inte vet om en har råd med operation?

– Det man kan göra är att komma fram till ett maxtak på vad det får kosta och ha en dialog. Kanske är det så att ägaren börjar närma sig taket, men det kommer att krävas mer dyr behandling. Det kan å andra sidan vara så att det går väldigt bra för hästen och att om det finns bara lite extra pengar kan vi reda ut det. 

Ett annat alternativ är att låta hästen sövas och sedan, när den är buköppnad, se hur komplicerad operationen verkar bli. 

– Om man har en snäv budget och det är riktigt illa kan man låta hästen somna in, men om operationen kommer att bli kort och har bra prognos genomför man den. 

Och om hästägaren vägrar operation?

– Om vi inte kan smärtlindra hästen måste vi operera eller ta bort den. Djurskyddet går först.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 17/2024.